uppskattning och lycka

jag hade glömt
att det gick att känna sig såhär uppskattad
att man kunde le såhär mycket
att man kan vara såhär glad

det han gjorde igår
var nog det finaste någon gjort för mig
ever
den lyckan jag kände
den uppskattningen
den omtanken
jag hade glömt att det fanns

den ende man som fått mig att känna mig uppskattad förut
var min morfar
min hjälte
och samma lycka som han fick mig att känna
den fick jag känna på igår igen
det där med att det finns någon som tänker på en
som uppskattar en
som verkligen vill
att man ska ha det bra

det där stora brevet som kom in genom brevinkastet
innehållet
allt
det var så perfekt
han är så perfekt
jag har nog aldrig mått såhär bra med någon
som jag gör med honom
kan det inte bli den 9:e januari nu?

han säger saker till mig
som ingen annan sagt förut
han ser saker i mig
som ingen annan ser
jag är vacker för honom
och han är allt för mig

är det dethär dom kallar kärlek?

dom senaste veckorna nu
så har jag gått runt med ett konstant pirr i kroppen
en lycka jag inte känt sedan dagen morfar togs ifrån mig
han gör på något sätt allt bra igen
oavsett hur man mådde innan
han tar fram det bästa med mig
bara genom att finnas där

hans röst läker alla sår
hans leende tar bort all smärta
hela hans varelse
har totalt förtrollat mig
underbara underbara mattias
snart
är det nästan bara en vecka
tills jag är hos dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0