Prinsessan Lena

idag kunde varit dagen då jag föll tillbaka igen
idag
kunde varit dagen
då jag trillade ner för stegen
som jag spenderat så lång tid med att försöka klättra upp för
men idag är det en annan dag
idag
är det istället dagen
då jag fick tillbaka mitt liv igen

det var första gången jag såg honom idag
han gick förbi mig
det var bara han och jag på gatan
och de mörka ögonen jag brukar se i mina mardrömmar
var där igen
men jag vacklade inte
den där gamla rädslan
den fanns inte kvar
han har ingen makt över mig längre
jag är fri
jag har kämpat
men äntligen
så skrämmer han mig inte längre
min gamla plågoande
var inte mer än luft för mig
och när jag när jag passerade honom
så kändes det som en vinst
som att jag hade kontroll över mitt liv
jag är inte längre ett offer
jag är inte längre den där tjejen
som han nästan drev till självmord

and I wonder
kommer mardrömmarna sluta nu
när jag inte längre kände någon rädsla för honom?

det var kanske ett litet steg för människan idag
att gå förbi honom
som om han inte vore annat än luft
och oberörd stega vidare
men det var ett jävligt stort steg för Lena

jag vet inte riktigt vad jag har gjort
för att förtjäna allt det jag har
det är så stort alltihop
hela den här kärlekskarusellen
är så oerhört berusande

jag trodde aldrig att jag skulle vara på den plats jag är i livet
nu
trodde inte riktigt att just jag
skulle vara den
som hittat sitt livs kärlek redan vid 23 års ålder
men nu är det så
nu
har den där sagan som småflickorna drömmer om
inträffat i mitt liv
och det går inte att vara lyckligare
än vad jag är nu

jag har nog aldrig känt mig så otroligt uppskattad förut
och det känns så skönt
så befriande
att känna sig värd någonting
I guess it's the little things he does
that's got me completely hooked

hjärtat slår fortfarande till ett extra slag
lite hårdare
av vetskapen
att han tittar på jobb här
att han skulle vara villig att flytta hit
på grund av plain old me
vad har egentligen jag att erbjuda?
vad har jag som kan kompensera att han lämnar göteborg?
I guess all I have
is me
och jag hoppas
att det räcker
i alla fall en bit på vägen

det är mycket som är i gungning
mycket som händer just nu
med mig
med mitt liv
alling faller på plats på något sätt
och tänk
om det hade kommit ett telefonsamtal om nån vecka
från trelleborg
från det där jobbet
som jag verkligen vill ha
then
I would be in complete heaven
men ja
det är kanske för bra ändå
något måste väl skita sig...
eller?

om någon frågar mig vem min idol är
mamma
om någon frågar mig vem min hjältinna är
mamma
om någon frågar mig vem jag beundrar mest i hela världen
mamma
om någon frågar mig vem jag alltid kan lita på
i alla lägen
hela tiden
mamma
om någon frågar mig vem jag vänder mig till i svåra tider
mamma
om någon frågar mig vem jag känner mig mest trygg hos
mamma
om någon frågar mig
vem det är
som alltid stöttat mig
alltid stått bakom mig
alltid
till etthundra procent
funnits där för mig
mamma

mamma är min bästa vän
min stöttepelare
mitt antidepressiva piller
hon är så mycket mer för mig
än vad någon annan skulle kunna bli
why you ask?
för att hon
hon älskar mig verkligen

mamma är den som har lärt mig allt jag kan
den människa jag är
den person jag har blivit
har mamma format mig till
hon är den som skrattat med mig när jag skrattat
gråtit med mig när jag gråtit
samtidigt
som hon torkat mina tårar
hon är den som hoppar högst när jag gjort något bra
och den som försvarar mig när folk är emot mig
om jag någon gång skulle tvivla
på mig själv
på världen
på verkligeheten
då finns hon där
att lugnt smeka mig över ryggen
dra fingrarna genom mitt hår
krama mig
och få allting okej igen

mamma är den bästa kvinna jag vet
den bästa vän man kan ha
den ultimata hustrun
men framförallt
så är hon den mamma
som jag beundrar mest
hon har alltid satt sina barns behov före sina egna
jag och mina brödrar
har alltid varit viktigast för henne
och hon skulle försvara oss med sitt liv
i alla lägen
om hon skulle satts i en sådan situation

för mamma
så har det alltid varit mina och mina bröders behov som har räknats
och det hon har behövt själv
har hon lagt åt sidan
för när hon fick oss
så blev hon mycket mer än människa
mycket mer än individ
hon blev förälder
och den rollen har hon fortfarande

det sägs
att ingen är mer osjälvisk
än en mamma
jag säger:
det stämmer i mitt fall
min mamma
har aldrig någonsin tänkt på bara sig själv
hon har tänkt på det bästa för oss barn
för vår familj
för vår lilla enhet
men där ute
i vardagen
så ser jag en annan tendens
jag ser en ny sorts mamma
som jag menar är en sämre mamma
än vad mamma sand är för mig
för peter
för stefan
jag säger inte att det enbart finns sådana sämre mammor
men de finns därute
och de syns
väldigt väl
därför skrev jag en krönika
för att ventliera vad
JAG
PERSONLIGEN
tycker är en sämre variant av en förälder
och för det
så häcklas jag
för det
så hängs jag ut
so why is it, I ask you,
att ni får lov att tycka att jag har fel
att ni får lov
att tycka att jag skulle vara en dålig mamma
att ni får lov att tycka att jag
är hemsk
men jag får inte lov att ifrågasätta era parenting-skills?

det finns inget rätt och fel
när det gäller barnuppfostran
det enda man vet
är att man inte får lov att slå sina barn
och det har jag tack och lov aldrig sett någon göra
resten är bara spekulationer
om vad man själv tycker är rätt
om hur man själv tycker att en mamma ska vara
i min krönika
så skrev jag
att jag tycker att många föräldrar lägger ner för mycket tid på sig själva
och för lite tid på barnen
och jag skrev
att jag tycker att det är tragiskt
jag skrev
att jag tycker att barn behöver mer lugn och ro
än vad dom får i dagens hektiska bebis-aktivitets-värld
det är en åsikt jag har
en åsikt jag har rätt att ha
precis som att andra får lov att ha andra åsikter
men jag tror
att barn mår bra av lugn och ro
för jag vet
att jag alltid har mått bra av lugn och ro
av att mamma har gett oss andrum att utvecklas i
gett oss
frihet
att få vara individer
och på något sätt själv välja hur aktiva vi är

som någon form av semi-vuxen
så kan jag känna att vissa dagar är för stressade
dagar
när man har en massa aktiviteter inbokade
blir ofta mer ansträngande än roliga
för man är igång för mycket
iväg för mycket
och ibland behöver man vara hemma
och ta det lugnt
och om jag käner det
som ändå själv bestämmer över min egen tid
vad känner då de barnen som spenderar mestadels av tiden utanför hemmet?

och vad jag undrar är:
hur kan man säga att jag inte bör få vara del av kyrkan
på grund av mina tankar om barn?
jag vill ge barn och föräldrar mer tid tillsammans
det om något
är väl en kristlig värdering?

så sluta häckla mig
sluta hacka ner på mig
sluta skäll ut mig
för att jag har en åsikt
jag har rätt att ha en åsikt
även om den inte delas av alla
jag har rätt
att tycka på mitt sätt
utan att ni säger
att det är fel av mig
jag är ingen sämre människa
för att jag tycker att barnen förtjänar mer uppmärksamhet
än vad dom får
jag skrev en krönika
en debattartikel
om ett övergripande fenomen
jag pekade inte ut någon
sa inte "du har fel"
sa inte "du är hemsk"
men det ni gör
är personangrepp
vill ni lägga er i debatten
så debattera
för det är inte att uttrycka en annan åsikt
att hoppa på mig som person
I deserve so much better

jag längtar tillbaka
jag vill tillbaka
till förra veckan
till en veckas tvåsamhet
en veckas kärlek dygnet runt
en vecka
av sambos på försök

det har aldrig känts svårt med mattias
aldrig komplicerat
jag har aldrig behövt anstränga mig
för att vara någon jag inte är
för den jag är
passar så bra in
med den han är
med hans liv
med hela honom
det skrämde mig i början
för jag är inte van vid "enkelt"
jag är inte van
vid att inte behöva slå knut på mig själv
för att kunna tillfredsställa den andres olika behov
i olika situationer
men nu
så räcker det med den jag är
och det är så uppfriskande skönt
att för en gångs skull
känna att man räcker till

att lägga sig vid hans sida
varje kväll
i en vecka
och vakna upp bredvid honom
kunna krypa tätt intill
och bara kramas
lägga näsan mot den lilla gropen mellan hals och axel
och andas in
hans doft
den lyckan
den totala kärleken
är så otroligt stort för mig
och jag älskar varenda sekund
av vår tvåsamhet

jag har aldrig förr känt
att jag passar in så väl
i någon annans liv
och hela den känslan jag har med honom
med att dela hans liv
och i en vecka ha gjort det till vårt
gör att det sprider sig en längtan i min kropp
en pirrande
brinnande lust
som börjar någonstans där tårna kröker sig
och ilar genom hela min kropp
som skriker inuti mig
efter en tid
när vi är sambos
mer än på försök

hur är det tänkt att jag ska kunna åka härifrån på måndag?
hur är det ens möjligt?
ju mer jag är här
desto mer vill jag stanna
ju mer jag får av honom
desto mer vill jag ha

mellan juni och januari
så var jag perfectly fine med att vara själv
jag älskade att bo själv
att bara passa mina egna tider
följa mina helt egna rutiner
inte bry mig om någon annan
än mig själv
jag trodde aldrig att jag skulle vilja bot från det livet
för det kändes
som att det funkade för mig
men nu
nu vill jag bort från det
jag vill bort från att komma hem till en tom lägenhet
jag vill inte sova i en tom säng igen
för vart jag än är
vart jag än kommer hem
vart jag än vaknar
och vart jag än somnar
så vill jag att det ska vara
med honom

ingenting har någonsin känts konstigt med mattias
ingenting har någonsin känts jobbigt
allting känns helt perfekt
och det finns absolut inga tvivel från min sida
det är såhär det ska kännas
såhär det ska vara
I know
he's the one

morgon:
att vakna bredvid honom
känna hans doft
hans närvaro
hans kropp tätt intill min
den där känslan av absolut trygghet
det finns inget bättre
inte för mig
det finns ingen stund någon dag
då jag mår så bra
som jag gör
när jag vaknar bredvid honom

dag:
jag har hittat min plats i Göteborg
min speciella plats
trappan ovanför konstmuséet
jag satt där en lång stund och bara tittade ut över staden
skrev lite i min anteckningsbok
läste lite
och bara njöt
it's so me
I fit right there
sen gick jag runt till Lemmas låt "anything can happen"
för så känns det för mig just nu
så har det känts ända sen den 9:e januari
att mirakel kan hända
när man minst anar det
även för en själv
och den passade så bra just idag
i ett soligt Göteborg
där tankarna bara var kring kärlek
i en stad där alla verkade vara förälskade
och där de ögon jag mötte tindrade precis som mina
där de också gick och tänkte
på den de älskar

just nu:
nu kommer han snart
och här sitter jag
lyckligare än nånsin förr
med en kärlek större än jag vågat hoppas på
och med ännu ett par nya skor
som jag egentligen inte har råd med
well
a woman's got her right to shoes
är det kärlek så är det
och idag
idag är allting kärlek

det kunde verkligen inte ha känts bättre
än vad det gjorde
det kan verkligen inte kännas mer rätt
än vad det gör

efter en helg i malmö
är jag om möjligt ännu mer kär än innan
varje gång jag träffar honom
så byggs kärleken på
varje gång han ser på mig
pirrar det ännu mer inuti mig
varje gång han rör vid mig
så ökar pulsen lite till
hjärtat slår ännu lite hårdare
och den kärlek jag trodde hade nått max på skalan
spränger nya gränser
och når ännu högre höjder

he is a perfect fit
med mig
med min familj
med mina vänner
and I know
I've hit the jackpot

att vakna och känna hans kropp tätt intill min
hans arm runt om mig
hans andetag mot min nacke
om lycka kan beskrivas med en situation
så är det så den beskrivs enligt mig
för så lycklig som jag är med honom
trodde jag inte ens var möjligt
han har på något sätt öppnat en helt ny värld för mig
en värld där kärlek och lycka frodas
och där varje sekund
varje minut
varenda del av varje dag
kantas av ett skimmer som förgyller även de vardagligaste av ting

att släppa iväg honom på tåget igår
gjorde lika ont
som att själv vara den som går på
dagarna utan honom
är liksom mer som en transportsträcka
till nästa gång jag får lov att leva igen

sen jag kom hem igår
och låg ensam i den säng
där vi legat båda två bara några timmar tidigare
så tänkte jag en del på själva grejen med "den rätte"
som tjej och därmed hopplös romantiker
så har jag alltid hoppats på att det finns en sådan person
för alla
men ju fler år som gått förbi
ju fler killar jag träffat
ju fler förhållanden jag sett mina vänner ha
desto mindre har jag trott på hela grejen
drömmen om "den rätte"
förvandlades till drömmen om "den rätte för stunden"
men nu
nu har något hänt
det där anti-romantiska tvåtusentals-locket som legat över romantiken
har plötsligt lyfts upp
och drömmen om den rätte
har förvandlats till en vetskap om att han finns
för mig finns den rätte
den som är den ende för mig
och honom träffade jag den 9:e januari
och jag har nog aldrig varit mer säker på något
än vad jag är
på att mattias är den jag vill vara med
forever

det räcker med att jag ser honom
så skälver hela min kropp
av kärlekens och lyckans berusning