Prinsessan Lena

det har bara varit för mycket
hela denhär veckan
jag känner mig helt färdig
urlakad på något sätt
and I can't wait to leave it all behind

alla nätter med mardrömmar
varför har dom kommit tillbaka?
och sedan ligga där i mörkret
ensam
och önska att man vore någon annan stans
eller i alla fall inte själv

och igår
som om jag inte tänker tillräckligt på det ändå
som om jag inte redan känner mig ouduglig och unwanted
igår behövdes verkligen inte
och det sög de sista krafterna ur min kropp

jag vet inte...
men jag vill bara att allting ska lösa sig
jag vill att alla orosmoment
alla frågor
allting
ska lösas
the question is how?

kanske känns allt bättre efter ett par dagar med min älskade
det brukar vara så
är det någon som får mig att må bra
och att tro på mig själv
så är det ju han
jag bara hoppas
att jag kan lämna kvar allt det mörka i malmö
och inte packa ner en massa känslomässigt bagage

tom
det är nog så jag känner mig nu
ungefär som en jucieförpackning som någon droppat ut det allra sista ur