Prinsessan Lena

jag vet att du inte tänker på mig längre
i alla fall inte som förut
jag vet att vi har gått vidare med våra liv
både du och jag
och det har tidvis gått bra
tidvis har skakandet lagt sig
men idag
så tänker jag på dig ännu en gång
idag är din dag
min älskade vän

vi var dom som försvann
vi gick förlorade för varann
i en grå värld slets vi åt olika håll
men du finns fortfarande i mig
och där kommer du alltid att vara
du var min bäste vän
och du fanns där för mig under min allra svåraste vinter
du tejpade ihop spillrorna som andra hade orsakat
du fanns där under mina svåraste kvällar
under mina svåraste nätter
det var dina händer som torkade mina tårar
dina armar som kramade om mig när hela jag skakade av meningslöshet
det var dina läppar som kysste min panna
och sa att allt skulle ordna sig
att allt skulle bli okej
att jag visst var värd nånting

jag vet
att vi slängde bort nån slags vän
både du och jag
när dina händer sträcktes ut
slets jag tillbaka
och när jag kom springande åter
var du någon annan stans
men jag undrar
vad gör du ikväll?

den 27 december
det var vår dag
kommer du ihåg tavlan som borrades upp
och leenden som aldrig tog slut?
en promenad genom stan
och ett "jag sköljer bort allt som inte är musiken"?
jag undrar
finns det plats för minnena av mig
i ditt nya liv?

sommaren 03
du och jag i änglastan
och på alla gräskullarna i lund
drömmar som aldrig tog slut
och kvällarna med "fyllevinet"
det var en bra sommar
nog den allra bästa för mig
du gav mig något som var ovanligt för mig då
du gav mig ett värde
du gav mig en plats
något jag inte hade då
du lyssnade på mig
och lät mig vara mig själv
och det var okej

är det något jag ångrar i mitt liv
så är det att vi kom ifrån varann
du och jag min vän
men hans svartsjuka för dig var så stor
att jag tvingades välja bort dig
och jag hatar
att jag gjorde det
det var det sämsta valet jag gjort i mitt liv
du var min vän
och vem var han?
han var den som 3 och ett halvt år senare har sårat mig som ingen annan

när jag sitter här idag
i en våg full av minnen
så gråter jag
över dig
över oss
över en vänskap som aldrig borde ha dött
och du fattas mig fortfarande
alltid
varenda dag
jag ser dig fortfarande ibland i ansikten på stan
men det är aldrig du
jag undrar
ser du mig?

tiden med porrtrollet och mongolena är borta nu
vi vänder båda blad för en ny eskapad
men inuti mig
finns det fortfarande ett rum tillägnat dig
och den vänskap vi hade
som jag aldrig kommer att glömma